Jobbflöden (E2). Nya förvärvsarbetande och jobbytare 20–69 år efter region, näringsgren, utbildning och kön/ålder/födelseland (dagbefolkning). År 2020-2021 - 2023-2024

Källa: SCB, Befolkningens arbetsmarknadsstatus (BAS), Företagens och arbetsställenas dynamik (FAD) samt Registret över befolkningens utbildning (UREG).

Utbildningsgrupperna som redovisas i de regionala matchningsindikatorerna bygger på samma utbildningsgrupper som används i SCB:s Trender och prognoser om utbildning och arbetsmarknad. I denna tabell används även en mer detaljerad indelning. Grupperna har skapats utifrån Svensk utbildningsnomenklatur, SUN 2020.

Tabellen redovisar de utbildningsgrupper som har en mer specifik ämnesinriktning och där personerna har tagit ut examen. Det innebär till exempel att högskoleförberedande gymnasiala utbildningar inte ingår, inte heller högskoleutbildningar där man tagit ett visst antal poäng men inte examen. Syftet är att spegla arbetsgivarnas efterfrågan på specifika utbildningar i så stor utsträckning som möjligt. Som ett komplement visas statistiken även efter utbildningsinriktning respektive utbildningsnivå.

Statistiken redovisar dagbefolkningen, dvs. antalet förvärvsarbetande som har sina arbetsställen i regionen.

SCB är skyldig att skydda enskildas uppgifter från att röjas i den redovisade statistiken. För de regionala matchningsindikatorerna används en metod som gör det möjligt att redovisa detaljerad statistik utan att behöva dölja statistikvärden, eller göra delar av redovisningen mindre detaljerad. Metoden kallas Cell Key Method (CKM) och innebär att statistiken tillförs slumpmässig osäkerhet på ett kontrollerat sätt, utan att bidra med systematisk skevhet i statistiken.

Statistikvärden som är större än noll justeras med ett litet negativt eller positivt heltal, eller lämnas oförändrade. Det gäller även alla totaler. En följd av metoden är att de redovisade totalerna inte alltid är lika med summan av deras redovisade delar. Till exempel överensstämmer inte nödvändigtvis den redovisade totalen för kvinnor och män med summan av de redovisade statistikvärdena för kvinnor respektive män.

Den tillförda osäkerheten är liten, men påverkan är större för låga frekvenser än för höga. Detta har betydelse även för andelar som alltid bör tolkas med försiktighet när de är baserade på låga frekvenser.

Om redovisade statistikvärden adderas för att skapa en ny total, så adderas även osäkerheten. Det finns därför risk för att den nya totalen innehåller större osäkerhet än vad som, enligt metoden, skulle ha tillförts ett enskilt statistikvärde.

Tidigare versioner av denna tabell (E2a och E2b) återfinns under ”Äldre tabeller som inte uppdateras”.

tabellinnehåll

Förvärvsarbetande år 1

Antal förvärvsarbetande år 1 i valt årspar.

Förvärvsarbetande år 2

Antal förvärvsarbetande år 2 i valt årspar.

Nettoförändring mellan år 1 och 2

Nettoförändringen i antalet förvärvsarbetande mellan år 1 och år 2 i det valda årsparet.

Delkomponenterna nya förvärvsarbetande, lämnat sysselsättning samt jobbytare från/till annan näringsgren summerar inte till nettoförändringen mellan år 1 och 2. Förutom att införandet av CKM har tillfört en liten och kontrollerad slumpmässig osäkerhet i statistikvärdena, orsakas differensen av personer som saknade SNI-kod för näringsgren år 1 men tilldelades en kod år 2, samt andra personer som inte bytte arbete men vars företag exempelvis bytte näringsgrenstillhörighet.

- varav nya förvärvsarbetande

Personer som inte var förvärvsarbetande år 1, men som är förvärvsarbetande år 2.

- varav lämnat sysselsättning

Personer som var förvärvsarbetande år 1, men som inte är förvärvsarbetande år 2.

- varav jobbytare från annan näringsgren

Personer som är förvärvsarbetande både år 1 och år 2, men hos en ny arbetsgivare år 2. De har bytt från en annan näringsgren år 1 till den näringsgren som valts i tabellen år 2.

För att undvika 'falska jobbyten' som enbart beror på att företaget har bytt organisationsnummer mellan två år, kontrolleras om personalsammansättningen har förändrats med minst 50 procent.

- varav jobbytare till annan näringsgren

Personer som är förvärvsarbetande både år 1 och år 2, men hos en ny arbetsgivare år 2. De har bytt från den näringsgren som valts i tabellen år 1 till en annan näringsgren år 2.

För att undvika 'falska jobbyten' som enbart beror på att företaget har bytt organisationsnummer mellan två år, kontrolleras om personalsammansättningen har förändrats med minst 50 procent.

Totalt antal jobbytare mellan år 1 och år 2

Totala antalet personer som är förvärvsarbetande både år 1 och år 2, men hos en ny arbetsgivare år 2.

För att undvika 'falska jobbyten' som enbart beror på att företaget har bytt organisationsnummer mellan två år, kontrolleras om personalsammansättningen har förändrats med minst 50 procent.

- varav jobbytare inom näringsgren

Personer som är förvärvsarbetande både år 1 och år 2, men hos en ny arbetsgivare år 2. De arbetar kvar i samma näringsgren som valts i tabellen, både år 1 och år 2.

För att undvika 'falska jobbyten' som enbart beror på att företaget har bytt organisationsnummer mellan två år, kontrolleras om personalsammansättningen har förändrats med minst 50 procent.