Statistikdatabasen
Markanvändningen i Sverige efter län och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2015
Markera dina val och tryck på 'Fortsätt'. Tips och hjälp

För markerade variabler Markera minst ett värde måste minst ett värde väljas

region

markanvändningsklass

Totalt 13 Valda

Sök

vart 5:e år Markera minst ett värde

Totalt 2 Valda

Sök


Antal valda celler är:(maximalt tillåtna antal är 150 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner


Antal valda celler överstiger tillåtna 150 000
Dokumentation av statistiken Fotnoter

Fotnoter

region
Då delvis olika källor använts för beräkning av arealuppgifter på län respektive kommun kan totalsummorna i läns- respektive kommuntabellen skilja sig åt något.
markanvändningsklass
åkermark
Mark som används eller lämpligen kan användas för växtodling eller bete och som är lämplig att plöja.
betesmark
Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas.
skogsmark, produktiv
Arealen skogsmark, produktiv utgörs av mark som, i enlighet med FAO:s definition, är lämplig för skogsproduktion och inte väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktionen är minst 1 m3sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år. Bygger på uppgifter från Riksskogstaxeringen på läns- och riksnivå.
skogsmark, improduktiv
Arealen skogsmark, improduktiv utgörs av mark mark som i enlighet med FAO:s definition utgörs av skogsmark men inte räknas som produktiv skogsmark. Bygger på uppgifter från Riksskogstaxeringen på läns- och riksnivå.
total skogsmark
Mark inom ett sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder. Total skogsmark utgör summan av arealerna skogsmark, produktiv och skogsmark, improduktiv.
bebyggd mark och tillhörande mark
Mark som tagits i anspråk av byggnadskroppar samt tillhörande mark som trädgårdar, parkeringsplatser, upplagsytor inom industrin eller andra typer av anläggningar som hör samman med bebyggelse. I bebyggd mark inräknas också mark för olika typer av transportinfrastruktur, så som vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser.
täkter och gruvområden
Består av mark med täkter och gruvområden.
Täkter utnyttjas för utvinning, brytning eller insamling av sten, grus och sand samt torv i avsikt att nyttiggöra det uttagna materialet genom försäljning eller egen användning.
Gruvområde är den mark där brytning av malmer (mineral) sker ovan eller under jord, ofta kombinerad med ett mineralberedningsverk, där malmen renas till koncentrat för vidare transport till smältverk.
golfbanor och skidpistar
Består av mark med golfbanor och skidpister. Både kommersiella anläggningar och anläggningar som drivs på ideell basis ingår. Mark med golfbanor används primärt för golfverksamhet. Mark som omfattas är själva golfbanan (med fairway, ruff, utslagsplatser och så vidare) samt tillhörande anläggningar och parkeringsytor. I förekommande fall kan även mindre skogspartier eller mark som omsluts av golfbanan ingå. Mark med skidpister används främst för alpin skidåkning. Mark som omfattas är pister och nedfarter samt tillhörande liftanläggningar och parkeringsytor. I förekommande fall kan även mindre skogspartier eller mark mellan pistade nedfarter ingå.
öppen myr
Kategorin öppen myr inkluderar inte torvtäkter.
öppen myr
Myr som inte är skogsbevuxen, till exempel myrmark som domineras av kala impediment, träd- och buskmark, med mera. Öppen myr utgör summan myrimpediment exklusive underkategorin Skogsmark på våtmark enligt FAO:s definition och bygger på uppgifter från Riksskogstaxeringen. Skogbevuxen myr redovisas i denna tabell som en del av skogsmark (se skogsmark, produktiv; skogsmark, improduktiv; samt total skogsmark).
naturligt gräsbevuxen mark
Gräsmarker som är öppna på grund av naturliga förhållanden orsakade av klimat, jordart/berggrund eller vatten. Här ingår öppna naturliga gräsmarker såsom gräshed, lågörtäng, och högörtäng liksom naturliga strandängar och gräsrika hedar (till exempel sandgräshed). Naturligt gräsbevuxen mark i denna tabell härrör från Svenska marktäckedata (Naturvårdsverket 2003).
berg i dagen och övrig mark
En kombination av kända arealer, så som berg i dagen och glaciär, och arealer från oklassificerade markslag i form av den restpost som uppstår i skillnaden mellan den totala landarealen och summan av arealerna för de övriga markslagen. Arealerna bygger delvis på osäkra underlagsdata och bör ses som ungefärliga.
Berg i dagen består av kala klippor, blocklandskap med mera, med sparsamt vegetationstäcke. Berg i dagen bevuxen med skog ingår i skogsmark om marken uppnår kriterierna för skogsmark (se skogsmark, produktiv; skogsmark, improduktiv; samt total skogsmark).
Glaciär är ytor som är täckta av glaciärer och ständig snö.
Återstående mark är vanligtvis av impedimentkaraktär eller kan inte föras till andra markslag, till exempel kraftledningsgator, mycket små våtmarker, sjöar och vattendrag.
vatten
Kategorin vatten inkluderar inte havsvatten.
total landareal
Sammanlagd landareal av alla markslag. I landarealen ingår inte vatten (se vatten), förutom vattendrag som är 6 meter eller smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några 10-tal kvadratmeter stora.
Kontakt och information

Information

Officiell statistik
Ja
Senast uppdaterad
2019-02-20
Kontakt
Jerker Moström, SCB
+46 010-479 40 31
jerker.mostrom@scb.se

Stefan Svanström, SCB
+46 010-479 45 58
Stefan.Svanstrom@scb.se

Enhet
Markanvändningen, hektar:
hektar
Referenstid
Markanvändningen, hektar:
31 december respektive år. Avvikelser kan dock förekomma.
Datatyp
Markanvändningen, hektar:
Medel
Kalenderkorrigerad
Markanvändningen, hektar:
Nej
Säsongsrensad
Markanvändningen, hektar:
Nej
Skapad datum
2020-10-21
Statistikansvarig myndighet (SAM)
SCB
Matris
MI0803AA