Statistikdatabasen
Genomsnittligt konsumtionsutrymme per person och per konsumtionsenhet (HEK) fördelat efter region, upplåtelseform och hushållstyp. Urvalsundersökning, se fotnoter. År 2004 - 2013
Markera dina val och tryck på 'Fortsätt'. Tips och hjälp

För markerade variabler Markera minst ett värde måste minst ett värde väljas

tabellinnehåll Markera minst ett värde

Totalt 6 Valda

region

Totalt 5 Valda

Sök

upplåtelseform

Totalt 4 Valda

Sök

hushållstyp

Totalt 14 Valda

Sök

år Markera minst ett värde

Totalt 10 Valda

Sök


Antal valda celler är:(maximalt tillåtna antal är 150 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner


Antal valda celler överstiger tillåtna 150 000
Dokumentation av statistiken Fotnoter

Fotnoter

Undersökningen baserar sig på ett slumpmässigt urval av individer 18 år och äldre samt de kosthushåll som de utvalda individerna tillhör. Värdena i tabellerna är endast skattningar av sanna värden i populationen. Felmarginal är ett mått på slumpfelets storlek. Osäkerheten i skattningarna uttrycks med ett konfidensintervall som bildas av skattningen ± felmarginalen. Konfidensintervallet innehåller det sanna populationsvärdet med 95 procent sannolikhet.
Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. Till disponibel inkomst räknas samtliga i hushållets inkomster, även barnens.
Den genomsnittliga disponibla inkomsten redovisas med medianvärde.
Boendeutgift redovisas inte för samtliga hushåll. Tanken är att det ska vara möjligt att göra jämförelser mellan de olika upplåtelseformerna. Därför finns sådana typer av boende där man betalar för mer än bara boendet och mer udda kontrakt inte med i redovisningen. Hushåll som inte ingår i redovisningen är hushåll i andrahandsboende, studentbostäder, seniorbostäder, egen hyresfastighet, hushåll som hyr möblerat, som är eller har inneboende eller hushåll som bor på jordbruk och inte kan skilja sina boendekostnader från jordbruket som inte ingår i redovisningen. Inte heller småhusägare vars bostad är taxerad som näringsfastighet ingår. Småhusägare och bostadsrättsinnehavare som flyttat in under året och därför inte haft utgifter för bostaden hela året ingår inte heller.
För att göra jämförelser av t.ex. konsumtionsutrymme och ekonomisk köpkraft mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Konsumtionsutrymmet divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet.
Äganderätt: Boendeutgift avser summan av ränteutgift, amortering, driftsutgift samt utgift för underhåll och reparation och är korrigerad med hänsyn till skatteeffekt.
Bostadsrätt: Boendeutgift avser summan av avgift till bostadsrättsförening, ränteutgift och amortering samt egna utgifter för underhåll och reparation och är korrigerad med hänsyn till skatteeffekt.
Hyresrätt: Boendeutgift utgörs av summan av hyran och egna utgifter för underhåll och reparation.
Med skatteeffekt avses en minskning eller ökning av skatt på grund av skattereduktion för underskott av kapital och för underhåll och reparation som avser bostaden samt hushållets fastighetsavgift för bostaden. Dessutom ingår eventuell ränta på uppskovsbelopp efter försäljning av tidigare bostad.
region
Den regionala redovisningen avser kommunal indelning den 1 januari året efter undersökningsåret och baseras på folkmängden den 31 december undersökningsåret.

Stor-Stockholm: 2004 ingår kommunerna Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker i Stor-Stockholm. Från 2005 utökas Stor-Stockholm och sammanfaller därmed med Stockholms län.

Stor-Göteborg: 2004 ingår kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö i Stor-Göteborg. Från 2005 utökas Stor-Göteborg med Alingsås och Lilla Edet.

Övriga kommuner med mer än 75000 invånare: 2004 omfattas kommunerna Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Sundsvall, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Från 2005 ingår inte Södertälje i redovisningsgruppen. Från 2013 ingår Luleå i redovisningsgruppen.

Övriga kommuner med mindre än 75000 invånare: Övriga kommuner som inte ingår i någon annan grupp.
region
Den regionala redovisningen avser kommunal indelning den 1 januari året efter undersökningsåret och baseras på folkmängden den 31 december undersökningsåret.

Stor-Stockholm: 2004 ingår kommunerna Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker i Stor-Stockholm. Från 2005 utökas Stor-Stockholm och sammanfaller därmed med Stockholms län.

Stor-Göteborg: 2004 ingår kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö i Stor-Göteborg. Från 2005 utökas Stor-Göteborg med Alingsås och Lilla Edet.

Övriga kommuner med mer än 75000 invånare: 2004 omfattas kommunerna Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Sundsvall, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Från 2005 ingår inte Södertälje i redovisningsgruppen. Från 2013 ingår Luleå i redovisningsgruppen.

Övriga kommuner med mindre än 75000 invånare: Övriga kommuner som inte ingår i någon annan grupp.
region
Den regionala redovisningen avser kommunal indelning den 1 januari året efter undersökningsåret och baseras på folkmängden den 31 december undersökningsåret.

Stor-Stockholm: 2004 ingår kommunerna Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker i Stor-Stockholm. Från 2005 utökas Stor-Stockholm och sammanfaller därmed med Stockholms län.

Stor-Göteborg: 2004 ingår kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö i Stor-Göteborg. Från 2005 utökas Stor-Göteborg med Alingsås och Lilla Edet.

Övriga kommuner med mer än 75000 invånare: 2004 omfattas kommunerna Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Sundsvall, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Från 2005 ingår inte Södertälje i redovisningsgruppen. Från 2013 ingår Luleå i redovisningsgruppen.

Övriga kommuner med mindre än 75000 invånare: Övriga kommuner som inte ingår i någon annan grupp.
region
Den regionala redovisningen avser kommunal indelning den 1 januari året efter undersökningsåret och baseras på folkmängden den 31 december undersökningsåret.

Stor-Stockholm: 2004 ingår kommunerna Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker i Stor-Stockholm. Från 2005 utökas Stor-Stockholm och sammanfaller därmed med Stockholms län.

Stor-Göteborg: 2004 ingår kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö i Stor-Göteborg. Från 2005 utökas Stor-Göteborg med Alingsås och Lilla Edet.

Övriga kommuner med mer än 75000 invånare: 2004 omfattas kommunerna Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Sundsvall, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Från 2005 ingår inte Södertälje i redovisningsgruppen. Från 2013 ingår Luleå i redovisningsgruppen.

Övriga kommuner med mindre än 75000 invånare: Övriga kommuner som inte ingår i någon annan grupp.
region
Den regionala redovisningen avser kommunal indelning den 1 januari året efter undersökningsåret och baseras på folkmängden den 31 december undersökningsåret.

Stor-Stockholm: 2004 ingår kommunerna Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker i Stor-Stockholm. Från 2005 utökas Stor-Stockholm och sammanfaller därmed med Stockholms län.

Stor-Göteborg: 2004 ingår kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö i Stor-Göteborg. Från 2005 utökas Stor-Göteborg med Alingsås och Lilla Edet.

Övriga kommuner med mer än 75000 invånare: 2004 omfattas kommunerna Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Sundsvall, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Från 2005 ingår inte Södertälje i redovisningsgruppen. Från 2013 ingår Luleå i redovisningsgruppen.

Övriga kommuner med mindre än 75000 invånare: Övriga kommuner som inte ingår i någon annan grupp.
region
Den regionala redovisningen avser kommunal indelning den 1 januari året efter undersökningsåret och baseras på folkmängden den 31 december undersökningsåret.

Stor-Stockholm: 2004 ingår kommunerna Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö, Österåker i Stor-Stockholm. Från 2005 utökas Stor-Stockholm och sammanfaller därmed med Stockholms län.

Stor-Göteborg: 2004 ingår kommunerna Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö i Stor-Göteborg. Från 2005 utökas Stor-Göteborg med Alingsås och Lilla Edet.

Övriga kommuner med mer än 75000 invånare: 2004 omfattas kommunerna Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Helsingborg, Jönköping, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Lund, Malmö, Norrköping, Sundsvall, Södertälje, Umeå, Uppsala, Västerås, Växjö och Örebro. Från 2005 ingår inte Södertälje i redovisningsgruppen. Från 2013 ingår Luleå i redovisningsgruppen.

Övriga kommuner med mindre än 75000 invånare: Övriga kommuner som inte ingår i någon annan grupp.
upplåtelseform
Äganderätt: Med äganderätt avses ägda småhus. Det kan röra sig om friliggande enfamiljshus, parhus, radhus eller kedjehus.

Bostadsrätt: En bostadsrätt är en lägenhet som ligger i ett hus som ägs av en förening (bostadsrättsförening) i vilken man själv är medlem. Bostadsrätten kännetecknas av att hushållet betalar en grundavgift/insats för lägenheten.

Hyresrätt: En hyresrätt är en lägenhet där hushållet inte behöver betala någon grundavgift utan enbart hyra. Även kooperativ hyresrätt med depositionsavgift räknas här som hyresrätt.
upplåtelseform
Äganderätt: Med äganderätt avses ägda småhus. Det kan röra sig om friliggande enfamiljshus, parhus, radhus eller kedjehus.

Bostadsrätt: En bostadsrätt är en lägenhet som ligger i ett hus som ägs av en förening (bostadsrättsförening) i vilken man själv är medlem. Bostadsrätten kännetecknas av att hushållet betalar en grundavgift/insats för lägenheten.

Hyresrätt: En hyresrätt är en lägenhet där hushållet inte behöver betala någon grundavgift utan enbart hyra. Även kooperativ hyresrätt med depositionsavgift räknas här som hyresrätt.
upplåtelseform
Äganderätt: Med äganderätt avses ägda småhus. Det kan röra sig om friliggande enfamiljshus, parhus, radhus eller kedjehus.

Bostadsrätt: En bostadsrätt är en lägenhet som ligger i ett hus som ägs av en förening (bostadsrättsförening) i vilken man själv är medlem. Bostadsrätten kännetecknas av att hushållet betalar en grundavgift/insats för lägenheten.

Hyresrätt: En hyresrätt är en lägenhet där hushållet inte behöver betala någon grundavgift utan enbart hyra. Även kooperativ hyresrätt med depositionsavgift räknas här som hyresrätt.
upplåtelseform
Äganderätt: Med äganderätt avses ägda småhus. Det kan röra sig om friliggande enfamiljshus, parhus, radhus eller kedjehus.

Bostadsrätt: En bostadsrätt är en lägenhet som ligger i ett hus som ägs av en förening (bostadsrättsförening) i vilken man själv är medlem. Bostadsrätten kännetecknas av att hushållet betalar en grundavgift/insats för lägenheten.

Hyresrätt: En hyresrätt är en lägenhet där hushållet inte behöver betala någon grundavgift utan enbart hyra. Även kooperativ hyresrätt med depositionsavgift räknas här som hyresrätt.
upplåtelseform
Äganderätt: Med äganderätt avses ägda småhus. Det kan röra sig om friliggande enfamiljshus, parhus, radhus eller kedjehus.

Bostadsrätt: En bostadsrätt är en lägenhet som ligger i ett hus som ägs av en förening (bostadsrättsförening) i vilken man själv är medlem. Bostadsrätten kännetecknas av att hushållet betalar en grundavgift/insats för lägenheten.

Hyresrätt: En hyresrätt är en lägenhet där hushållet inte behöver betala någon grundavgift utan enbart hyra. Även kooperativ hyresrätt med depositionsavgift räknas här som hyresrätt.
upplåtelseform
Äganderätt: Med äganderätt avses ägda småhus. Det kan röra sig om friliggande enfamiljshus, parhus, radhus eller kedjehus.

Bostadsrätt: En bostadsrätt är en lägenhet som ligger i ett hus som ägs av en förening (bostadsrättsförening) i vilken man själv är medlem. Bostadsrätten kännetecknas av att hushållet betalar en grundavgift/insats för lägenheten.

Hyresrätt: En hyresrätt är en lägenhet där hushållet inte behöver betala någon grundavgift utan enbart hyra. Även kooperativ hyresrätt med depositionsavgift räknas här som hyresrätt.
hushållstyp
Hushållstyperna som redovisas görs utifrån begreppet kosthushåll. Med kosthushåll menas de personer som bor i samma bostad och har gemensam hushållning. I kosthushållet ingår även barn som är 20 år eller äldre och bor hemma. Ett kosthushåll kan också bestå av flera generationer, syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensam hushållning. I hushållstyperna, ensamstående med barn 0-19 år och sammanboende med barn ingår i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre.
hushållstyp
Hushållstyperna som redovisas görs utifrån begreppet kosthushåll. Med kosthushåll menas de personer som bor i samma bostad och har gemensam hushållning. I kosthushållet ingår även barn som är 20 år eller äldre och bor hemma. Ett kosthushåll kan också bestå av flera generationer, syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensam hushållning. I hushållstyperna, ensamstående med barn 0-19 år och sammanboende med barn ingår i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre.
hushållstyp
Hushållstyperna som redovisas görs utifrån begreppet kosthushåll. Med kosthushåll menas de personer som bor i samma bostad och har gemensam hushållning. I kosthushållet ingår även barn som är 20 år eller äldre och bor hemma. Ett kosthushåll kan också bestå av flera generationer, syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensam hushållning. I hushållstyperna, ensamstående med barn 0-19 år och sammanboende med barn ingår i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre.
hushållstyp
Hushållstyperna som redovisas görs utifrån begreppet kosthushåll. Med kosthushåll menas de personer som bor i samma bostad och har gemensam hushållning. I kosthushållet ingår även barn som är 20 år eller äldre och bor hemma. Ett kosthushåll kan också bestå av flera generationer, syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensam hushållning. I hushållstyperna, ensamstående med barn 0-19 år och sammanboende med barn ingår i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre.
hushållstyp
Hushållstyperna som redovisas görs utifrån begreppet kosthushåll. Med kosthushåll menas de personer som bor i samma bostad och har gemensam hushållning. I kosthushållet ingår även barn som är 20 år eller äldre och bor hemma. Ett kosthushåll kan också bestå av flera generationer, syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensam hushållning. I hushållstyperna, ensamstående med barn 0-19 år och sammanboende med barn ingår i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre.
hushållstyp
Hushållstyperna som redovisas görs utifrån begreppet kosthushåll. Med kosthushåll menas de personer som bor i samma bostad och har gemensam hushållning. I kosthushållet ingår även barn som är 20 år eller äldre och bor hemma. Ett kosthushåll kan också bestå av flera generationer, syskon eller kompisar som bor tillsammans och har gemensam hushållning. I hushållstyperna, ensamstående med barn 0-19 år och sammanboende med barn ingår i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre.
tabellinnehåll
Konsumtionsutrymme per person, tkr
Från och med publiceringen den 8 december 2011 redovisas medianvärde för konsumtionsutrymmet. Detta gäller hela tidsserien. Tidigare har medelvärden redovisats.
Felmarginal konsumtionsutrymme per person, tkr
Från och med publiceringen den 8 december 2011 redovisas medianvärde för konsumtionsutrymmet. Detta gäller hela tidsserien. Tidigare har medelvärden redovisats.
Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr
Från och med publiceringen den 8 december 2011 redovisas medianvärde för konsumtionsutrymmet. Detta gäller hela tidsserien. Tidigare har medelvärden redovisats.
Felmarginal konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr
Från och med publiceringen den 8 december 2011 redovisas medianvärde för konsumtionsutrymmet. Detta gäller hela tidsserien. Tidigare har medelvärden redovisats.
år
2012
Korrigering 2014-05-05:
Korrigeringen avser år 2012 och uppgifter rörande den disponibla inkomsten samt viktningen som görs.
hushållstyp
övriga hushåll
Till hushållstypen Övriga räknas hushåll där det utöver definitionen på en av de andra hushållstyperna finns ytterligare minst en person som är 20 år eller äldre. Det kan vara såväl hemmavarande barn eller annan person som har gemensam hushållning med referenspersonen.
tabellinnehåll
Konsumtionsutrymme per person, tkr
För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst och ekonomisk köpkraft mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet.
Konsumtionsutrymme per person, tkr
Med Konsumtionsutrymme avses differensen mellan disponibel inkomst och boendeutgift. Med andra ord betecknar konsumtionsutrymmet det som är kvar av den disponibla inkomsten efter att boendet har betalts.
Felmarginal konsumtionsutrymme per person, tkr
För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst och ekonomisk köpkraft mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet.
Felmarginal konsumtionsutrymme per person, tkr
Med Konsumtionsutrymme avses differensen mellan disponibel inkomst och boendeutgift. Med andra ord betecknar konsumtionsutrymmet det som är kvar av den disponibla inkomsten efter att boendet har betalts.
Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr
För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst och ekonomisk köpkraft mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet.
Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr
Med Konsumtionsutrymme avses differensen mellan disponibel inkomst och boendeutgift. Med andra ord betecknar konsumtionsutrymmet det som är kvar av den disponibla inkomsten efter att boendet har betalts.
Felmarginal konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr
För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst och ekonomisk köpkraft mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där konsumtionen är relaterad till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den konsumtionsvikt som gäller för hushållet.
Felmarginal konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr
Med Konsumtionsutrymme avses differensen mellan disponibel inkomst och boendeutgift. Med andra ord betecknar konsumtionsutrymmet det som är kvar av den disponibla inkomsten efter att boendet har betalts.
Kontakt och information

Information

Officiell statistik
Ja
Senast uppdaterad
2014-12-15
Kontakt
Lovisa Sköld, SCB
+46 010-479 64 74
lovisa.skold@scb.se

Karin Rosén Karlsson, SCB
+46 010-479 69 98
karin.rosen@scb.se

Enhet
Antal personer i tusental:
tusental
Felmarginal antal personer, tusental:
tusental
Konsumtionsutrymme per person, tkr:
tkr
Felmarginal konsumtionsutrymme per person, tkr:
tkr
Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr:
tkr
Felmarginal konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr:
tkr
Referenstid
Antal personer i tusental:
31 december 2004
Felmarginal antal personer, tusental:
31 december 2004
Konsumtionsutrymme per person, tkr:
31 december 2004
Felmarginal konsumtionsutrymme per person, tkr:
31 december 2004
Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr:
31 december 2004
Felmarginal konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr:
31 december 2004
Datatyp
Antal personer i tusental:
Stock
Felmarginal antal personer, tusental:
Stock
Konsumtionsutrymme per person, tkr:
Stock
Felmarginal konsumtionsutrymme per person, tkr:
Stock
Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr:
Stock
Felmarginal konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr:
Stock
Kalenderkorrigerad
Antal personer i tusental:
Nej
Felmarginal antal personer, tusental:
Nej
Konsumtionsutrymme per person, tkr:
Nej
Felmarginal konsumtionsutrymme per person, tkr:
Nej
Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr:
Nej
Felmarginal konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr:
Nej
Säsongsrensad
Antal personer i tusental:
Nej
Felmarginal antal personer, tusental:
Nej
Konsumtionsutrymme per person, tkr:
Nej
Felmarginal konsumtionsutrymme per person, tkr:
Nej
Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr:
Nej
Felmarginal konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr:
Nej
Skapad datum
2020-10-20
Statistikansvarig myndighet (SAM)
SCB
Matris
HE0103H5