Till toppen
The 3 steps are Choose table, Choose variable and Show result. You are currently at Välj variabel

Värderingsenheter (typkod 220 - 230), genomsnittliga areor och byggnadsvärden efter region, typkod och värdeårsklass. År 2003 - 2024

Logotyp för officiell statistik

Välj variabler

Dokumentation av statistiken
Magnus Walestad, SCB
+46 010-479 44 18
Byggande och bebyggelse, SCB
- -
Ja
2025-02-27
Värderingsenheter totalt:
antal
Värderingsenheter med bostadsyta:
antal
Värderingsenheter med biutrymmesyta:
antal
Genomsnittligt byggnadsväde, tkr:
tkr
Genomsnittlig bostadsyta, kvm:
kvm
Genomsnittlig biutrymmesyta, kvm:
kvm
Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm:
kr/kvm
Värderingsenheter totalt:
2003
Värderingsenheter med bostadsyta:
2003
Värderingsenheter med biutrymmesyta:
2003
Genomsnittligt byggnadsväde, tkr:
2003
Genomsnittlig bostadsyta, kvm:
2003
Genomsnittlig biutrymmesyta, kvm:
2003
Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm:
2003
Värderingsenheter totalt:
Stock
Värderingsenheter med bostadsyta:
Stock
Värderingsenheter med biutrymmesyta:
Stock
Genomsnittligt byggnadsväde, tkr:
Stock
Genomsnittlig bostadsyta, kvm:
Stock
Genomsnittlig biutrymmesyta, kvm:
Stock
Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm:
Stock
Värderingsenheter totalt:
Nej
Värderingsenheter med bostadsyta:
Nej
Värderingsenheter med biutrymmesyta:
Nej
Genomsnittligt byggnadsväde, tkr:
Nej
Genomsnittlig bostadsyta, kvm:
Nej
Genomsnittlig biutrymmesyta, kvm:
Nej
Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm:
Nej
Värderingsenheter totalt:
Nej
Värderingsenheter med bostadsyta:
Nej
Värderingsenheter med biutrymmesyta:
Nej
Genomsnittligt byggnadsväde, tkr:
Nej
Genomsnittlig bostadsyta, kvm:
Nej
Genomsnittlig biutrymmesyta, kvm:
Nej
Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm:
Nej
Värderingsenheter totalt:
2003
Värderingsenheter med bostadsyta:
2003
Värderingsenheter med biutrymmesyta:
2003
Genomsnittligt byggnadsväde, tkr:
2003
Genomsnittlig bostadsyta, kvm:
2003
Genomsnittlig biutrymmesyta, kvm:
2003
Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm:
2003
SCB
BO0601Y4
Nu har du hamnat på en sida där du ska välja variabler och värden för dessa.
Obligatoriskt

Valda 1 Totalt 7

Valfri variabel
Obligatoriskt
Sökfält för att markera värden i listanTotalt , Småhusenhet, bebyggd, totalt , Småhusenhet, bebyggd, friliggande ,

Valda 0 Totalt 11

Sökfält för att markera värden i listantotalt , - 1929 , 1930 - 1939 ,

Valda 0 Totalt 15

Valfri variabel
Obligatoriskt
Sökfält för att markera värden i listan2003 , 2006 , 2009 ,

Valda 1 Totalt 8

Antal valda celler är:
(maximalt tillåtna antal är 150 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner

Antal valda celler överstiger tillåtna 150 000

Viktiga fotnoter

I och med 2015 års allmänna fastighetstaxering har Skatteverket tagit bort ett antal typkoder. Dessa är 200 (Ej fastställd typ av småhusenhet), 211 (Småhusenhet, tomtmark till fritidsbostad), 212 (Småhusenhet, tomtmark för okänt ändamål), 221 (Småhusenhet, fritidsbostad) och 222 (Småhusenhet, tre eller fler bostadsbyggnader). De flesta taxeringsenheter med typkod 211 och 212 har fr.o.m. 2015 fått typkod 210 (Småhusenhet, tomtmark), de flesta taxeringsenheter med typkod 221 har blivit typkod 220 (Småhusenhet, bebyggd) och flertalet med typkod 222 har fått den nya typkoden 230 (Småhusenhet, grupphusområde enligt 12 kap. 3 § FTL). Nya typkoder som införts fr.o.m. 2015 är 225 (Småhusenhet, småhus på ofri grund) och 230 (Småhusenhet, grupphusområde enligt 12 kap. 3 § FTL). De flesta taxeringsenheter med den nya typkoden 225 kommer från typkod 221 (Småhusenhet, fritidsbostad) och flertalet med typkod 230 kommer från typkod 222 (Småhusenhet, tre eller fler bostadsbyggnader). Dessutom har definitionen på ett antal typkoder ändrats enligt följande. Typkod 210 har bytt från ”Småhusenhet, tomtmark till helårsbostad” till ”Småhusenhet, tomtmark”, typkod 220 från ”Småhusenhet, helårsbostad” till ”Småhusenhet, bebyggd” och typkod 223 från ”Småhusenhet, med lokaler” till ”Småhusenhet, bostadsbyggnad med lokaler”.

värdeårsklass

Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.

värdeårsklass

Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.

värdeårsklass

Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.

värdeårsklass

Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.

värdeårsklass

Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.

värdeårsklass

Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.

värdeårsklass

Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.

tabellinnehåll

Värderingsenheter totalt

Värderingsenhet är den egendom inom en taxeringsenhet som skall värderas för sig. Varje tomt utgör som regel en värderingsenhet. Varje byggnad med ett värde om minst 50 000 kronor utgör en värderingsenhet. För hyreshusenheter gäller att bostadsdelen och lokaldelen i ett hyreshus bildar separata värderingsenheter. Vart och ett av ägoslagen åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment utgör också en värderingsenhet. Varje modern ekonomibyggnad skall också utgöra en värderingsenhet.

Värderingsenheter med bostadsyta

Värderingsenhet är den egendom inom en taxeringsenhet som skall värderas för sig. Varje tomt utgör som regel en värderingsenhet. Varje byggnad med ett värde om minst 50 000 kronor utgör en värderingsenhet. För hyreshusenheter gäller att bostadsdelen och lokaldelen i ett hyreshus bildar separata värderingsenheter. Vart och ett av ägoslagen åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment utgör också en värderingsenhet. Varje modern ekonomibyggnad skall också utgöra en värderingsenhet.

Värderingsenheter med biutrymmesyta

Värderingsenhet är den egendom inom en taxeringsenhet som skall värderas för sig. Varje tomt utgör som regel en värderingsenhet. Varje byggnad med ett värde om minst 50 000 kronor utgör en värderingsenhet. För hyreshusenheter gäller att bostadsdelen och lokaldelen i ett hyreshus bildar separata värderingsenheter. Vart och ett av ägoslagen åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment utgör också en värderingsenhet. Varje modern ekonomibyggnad skall också utgöra en värderingsenhet.

Genomsnittligt byggnadsväde, tkr

Basvärde respektive taxeringsvärde
Under perioden 1996 till 2002 omfattades alla skattepliktiga taxeringsenheter utom industrier av det s.k. omräkningsförfarandet. Det innebar att basvärdet för varje värderingsenhet multiplicerades med ett av Skatteverket fastställt omräkningstal. Resultatet efter omräkningen benämndes taxeringsvärde.

Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm

Basvärde respektive taxeringsvärde
Under perioden 1996 till 2002 omfattades alla skattepliktiga taxeringsenheter utom industrier av det s.k. omräkningsförfarandet. Det innebar att basvärdet för varje värderingsenhet multiplicerades med ett av Skatteverket fastställt omräkningstal. Resultatet efter omräkningen benämndes taxeringsvärde.

tabellinnehåll: Värderingsenheter totalt , år, oregelb: 2003

Allmän fastighetstaxering görs vart sjätte år enligt ett rullande schema per fastighetstyp. Sedan 2003 görs även förenklad fastighetstaxering för fastighetstyperna småhus (typkodsserie 200) , hyreshus och ägarlägenhet (typkodsserie 300 och 500) och lantbruk (typkodsserie 100). Det görs vart sjätte år per fastighetstyp, de år då den allmänna fastighetstaxeringen inte görs. För fastighetstyper inom gruppen industri görs endast allmän fastighetstaxering vart sjätte år. Där ingår fastighetstyperna industri (typkodsserie 400), täkt (typkodsserie 600), elproduktion (typkodsserie 700) och special (typkodsserie 800).
Statistiken redovisar värden för de fastighetstyper som har genomgått allmän eller förenklad fastighetstaxering vid redovisningsåret. Det innebär redovisning vart tredje år för fastighetstyperna småhus, hyreshus, ägarlägenhet och lantbruk, och vart sjätte år för fastighetstyperna industri, täkt, elproduktion och specialenheter.
Särskild fastighetstaxering görs varje år på de fastigheter som inte taxeras genom allmän fastighetstaxering. Då fastställs föregående års taxering om det inte har skett några större förändringar på fastigheten eller om den är nybildad.