Till toppen
The 3 steps are Choose table, Choose variable and Show result. You are currently at Välj variabel

Ägoslagsareal i hektar efter produktionsområde/riket. År 1961 - 2007

Logotyp för officiell statistik

Välj variabler

Dokumentation av statistiken
Ann-Marie Karlsson, Jordbruksverket
+46 036-15 59 33
Ja
2012-05-09
Ägoslagsareal i hektar:
hektar
Ägoslagsareal i hektar:
Flöde
Ägoslagsareal i hektar:
Nej
Ägoslagsareal i hektar:
Nej
Jordbruksverket
JO1901AB
Nu har du hamnat på en sida där du ska välja variabler och värden för dessa.
Obligatoriskt
Sökfält för att markera värden i listanGötalands södra slättbygder , Götalands mellanbygder , Götalands norra slättbygder ,

Valda 0 Totalt 9

Obligatoriskt

Valda 0 Totalt 6

Obligatoriskt
Sökfält för att markera värden i listan1961 , 1966 , 1968 ,

Valda 1 Totalt 37

Antal valda celler är:
(maximalt tillåtna antal är 150 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner

Antal valda celler överstiger tillåtna 150 000

Viktiga fotnoter

Om tvåhektarsgränsen. Fram till och med 1956 års jordbruksräkning gäller siffrorna för ägoslag för alla jordbruksföretag och brukningsenheter. Därefter, alltså från och med 1961 års jordbruksräkning, räknas endast areal vid företag med mer än 2 hektar åkermark. Från och med 2005 ingår dock en del företag med mindre än 2 hektar åker i ägoslagsstatistiken, om de har trädgårdsodling eller stora djurbesättningar. Ägoslagens definitioner: Åkermark: All mark som lagts under plog men som inte är att räkna till trädgård. Även mångåriga vallar som inom överskådlig tid planeras att plöjas klassas som åker. Naturlig äng (1866–1919 samt 1951–1956): Mark som används till slåtter eller bete utan att ha varit föremål för några egentliga förbättringsåtgärder. Slåtteräng (1927–1944): Företrädesvis med naturgräs bevuxen mark, vilken huvudsakligen utnyttjas för foderproduktion genom slåtter. Ordnad betesäng (1927): Mark icke lagd under plog, vilken för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel. Sådana åtgärder kan vara röjning, dikning, planering, kalkning och grundgödsling av marken, försådd m.m.. Kultiverad betesäng (1932–1944): Gräsbärande mark som förbättrats genom bortröjning av träd och buskar, berarbetning med redskap, gödsling eller insådd av vallväxter utan att marken varit uppbruten till åker. Jämför Ordnad betesäng. Annan betesäng (1927–1944): Dels företrädesvis med naturgräs bevuxen mark, vilken huvudsakligen utnyttjas till bete, dels inom ägoområde belägna gärdesbackar som kunna användas till bete. Dessa betraktades ej som skogsmark även om det förekom ett och annat träd där. Kultiverad betesmark (1951–1980): Gräsbärande mark som förbättrats genom bortröjning av träd och buskar, berarbetning med redskap, gödsling eller insådd av vallväxter utan att marken varit uppbruten till åker. Innefattar från år 1966 även mångåriga betesvallar på åker som ej väntas plöjas upp. Jämför Kultiverad betesäng. Betesmark (1981–2007): Innefattar dels den tidigare klassen kultiverad betesmark, dels en del av klassen annan gräsbärande mark. Naturlig betesmark (1961): Mark som används till slåtter eller bete utan att ha varit föremål för några egentliga förbättringsåtgärder. Hit räknas även betes- och slåtteräng samt strand- och hagmarksbeten. Något vidare definition än Naturlig äng. Annan gräsbärande mark (1870–1980): Gräsbärande mark som ej är att hänföra till åker eller kultiverad betesmark, gårdsplaner eller dylikt. Hit räknas bland annat betes- och slåtterängar, strand- och hagmarksbeten samt tidigare åker, som den inte används till bete eller skogsändamål. Jämför Naturlig betesmark. Om de sammanslagna länen Från år 1997 har betes- och skogsarealen i Skåne län delats upp på Kristianstads respektive Malmöhus län utefter relationen för arealerna i dessa län året innan sammanslagningen. Detsamma gäller för Västra Götalands län från och med år 1998. För Markanvändningen har grödarealerna i de sammanslagna länen fördelats efter relationen för den totala åkerjorden i respektive län. Uppgifterna för ägoslaget åkermark år 1968 för riket och länen är hämtade från Jordbruksstatistisk årsbok år 1969 (JÅ1969). Uppgifterna för produktionsområdena för detta år är hämtade från JÅ1970. Den nya länsindelningen som användes år 1970 samt vissa skillnader i bearbetningen av uppgifterna i JÅ1970 medförde att den sammanlagda åkerarealen i produktionsområdena för år 1968 är 58 985 hektar större än den som är redovisad för riket samma år.