Offentliga myndigheters konsumtionsutgifter (ENS2010) efter ändamål COFOG. År 1993 - 2017
Markera dina val och tryck på 'Fortsätt'. Tips och hjälp

För markerade variabler Markera minst ett värde måste minst ett värde väljas

tabellinnehåll Markera minst ett värde

Totalt 3 Valda

myndighet Markera minst ett värde

Totalt 6 Valda

Sök

ändamål COFOG Markera minst ett värde

Totalt 78 Valda

Sök

år Markera minst ett värde

Totalt 25 Valda

Sök


Antal valda celler är:(maximalt tillåtna antal är 50 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner


Antal valda celler överstiger tillåtna 50 000

Dokumentation av statistiken Fotnoter

Fotnoter

I vissa enstaka fall kan redovisade utvecklingstal skilja sig åt marginellt mellan olika nationalräkenskapstabeller på år och kvartal på grund av avrundning i beräkningen av dem.
Kyrkokommunala myndigheter omklassificerades år 2000 från den kommunala sektorn till sektorn hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).
myndighet
Offentliga myndigheter är summan av statliga och kommunala myndigheter. I staten ingår även sociala trygghetsfonder. Kommunala myndigheter är summan av primärkommuner, kommunalförbund, landsting och kyrkokommunal myndigheter. Kyrkokommunala myndigheter (Svenska kyrkan) ingår fr o m 1 januari 2000 i hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).” Den skulle kunna ersättas med ”Offentliga myndigheter är summan av statliga och kommunala myndigheter. I staten ingår även sociala trygghetsfonder. Kommunala myndigheter är summan av primärkommuner, kommunalförbund, landsting, kyrkokommunal myndigheter samt övriga kommunala enheter. Kyrkokommunala myndigheter (Svenska kyrkan) ingår fr o m 1 januari 2000 i hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).
myndighet
Offentliga myndigheter är summan av statliga och kommunala myndigheter. I staten ingår även sociala trygghetsfonder. Kommunala myndigheter är summan av primärkommuner, kommunalförbund, landsting och kyrkokommunal myndigheter. Kyrkokommunala myndigheter (Svenska kyrkan) ingår fr o m 1 januari 2000 i hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).” Den skulle kunna ersättas med ”Offentliga myndigheter är summan av statliga och kommunala myndigheter. I staten ingår även sociala trygghetsfonder. Kommunala myndigheter är summan av primärkommuner, kommunalförbund, landsting, kyrkokommunal myndigheter samt övriga kommunala enheter. Kyrkokommunala myndigheter (Svenska kyrkan) ingår fr o m 1 januari 2000 i hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).
myndighet
Offentliga myndigheter är summan av statliga och kommunala myndigheter. I staten ingår även sociala trygghetsfonder. Kommunala myndigheter är summan av primärkommuner, kommunalförbund, landsting och kyrkokommunal myndigheter. Kyrkokommunala myndigheter (Svenska kyrkan) ingår fr o m 1 januari 2000 i hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).” Den skulle kunna ersättas med ”Offentliga myndigheter är summan av statliga och kommunala myndigheter. I staten ingår även sociala trygghetsfonder. Kommunala myndigheter är summan av primärkommuner, kommunalförbund, landsting, kyrkokommunal myndigheter samt övriga kommunala enheter. Kyrkokommunala myndigheter (Svenska kyrkan) ingår fr o m 1 januari 2000 i hushållens icke-vinstdrivande organisationer (HIO).
ändamål COFOG
COFOG - Classification of functions of government.
ändamål COFOG
COFOG - Classification of functions of government.
ändamål COFOG
COFOG - Classification of functions of government.
ändamål COFOG
091 förskoleutbildning samt grundskoleutbildning
Redovisningen avseende COFOG område 091 och 092 avviker från internationella riktlinjer då grundskolan redovisas i sin helhet under COFOG område 091. Enligt internationella riktlinjer ska grundskolans årskurser 7-9 redovisas bland 092 gymnasieutbildning.
092 gymnasieutbildning
Redovisningen avseende COFOG område 091 och 092 avviker från internationella riktlinjer då grundskolan redovisas i sin helhet under COFOG område 091. Enligt internationella riktlinjer ska grundskolans årskurser 7-9 redovisas bland 092 gymnasieutbildning.
tabellinnehåll
Volymförändring, procent
Fastprisberäkningen i nationalräkenskaperna görs för varje år i närmast föregående års priser. Uppgifterna kedjas därefter till referensår 2010. Denna metod medför att serier med värden i fast pris med referensår 2010 inte är additiva.

Kontakt och information

Information

Officiell statistik
Ja
Senast uppdaterad
2019-09-13
Kontakt
NR Info, SCB
+46 010-479 50 00
nrinfo@scb.se

(SCB) Statistikservice, SCB
+46 010-479 50 00
information@scb.se

Enhet
Löpande priser, mnkr:
mnkr
Volymindex år 2015=100:
index
Volymförändring, procent:
procent
Referenstid
Löpande priser, mnkr:
Under året
Volymindex år 2015=100:
Under året
Volymförändring, procent:
Under året
Datatyp
Löpande priser, mnkr:
Flöde
Volymindex år 2015=100:
Flöde
Volymförändring, procent:
Flöde
Pristyp
Löpande priser, mnkr:
Löpande Priser
Volymförändring, procent:
Fasta Priser
Kalenderkorrigerad
Löpande priser, mnkr:
Nej
Volymindex år 2015=100:
Nej
Volymförändring, procent:
Nej
Säsongsrensad
Löpande priser, mnkr:
Nej
Volymindex år 2015=100:
Nej
Volymförändring, procent:
Nej
Bastid
Volymindex år 2015=100:
2010
Skapad datum
2019-09-22
Statistikansvarig myndighet (SAM)
SCB
Matris
NR0103C6