Byggnader i tätorter, antal och markyta, per tätort. År 2010 - 2015
Markera dina val och tryck på 'Fortsätt'. Tips och hjälp

För markerade variabler Markera minst ett värde måste minst ett värde väljas

tabellinnehåll Markera minst ett värde

Totalt 2 Valda

region Markera minst ett värde

typ av fastighet

Totalt 9 Valda

Sök

vart 5:e år Markera minst ett värde

Totalt 2 Valda

Sök


Antal valda celler är:(maximalt tillåtna antal är 150 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner


Antal valda celler överstiger tillåtna 150 000

Dokumentation av statistiken Fotnoter

Fotnoter

Tätorter som ligger i mer än en kommun eller län har förts på den kommun eller län där större delen av tätorten ligger, avseende landareal. En förteckning över de tätorter som 2015 delas av kommungränser finns på Tätorter; arealer, befolkning.
Beteckning på tätorter De tätorter som Lantmäteriet redovisar i grundläggande geodata och på allmänna kartor kan ibland skilja sig åt från SCB:s tätortsgränser. SCB:s tätorter avser att vara underlag för statistik, medan syftet med Lantmäteriets tätortsgränser är att utgöra underlag till kartor i olika skalor. De namn som redovisas i SCB:s statistik ska därför inte betraktas som fastställda tätortsnamn, utan som beteckningar som är representativa för de inringade områdena, d.v.s. SCB:s tätort. Underlag till beteckningen är kartmaterial från Lantmäteriet. Beteckningar på ett flertal tätorter har justerats efter beslut av Lantmäteriets ortnamnsenhet.
Tätort Sedan 1960 definieras SCB tätorter som områden med sammanhängande bebyggelse och en befolkning på minst 200 invånare. Bland tätorterna ingår därmed allt från de största städerna till små orter med endast 200 invånare. SCB har ingen egen definition av glesbygd eller landsbygd.
En byggnad definieras av Plan- och bygglag (2010:900) som:
En varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den.
En fysisk byggnad som delas av fastighetsgräns redovisas i Fastighetsregistret som flera byggnader.
Klassificering av byggnader efter byggnadstyp följer kodningen av byggnader efter ändamål i Fastighetsregistret, byggnadsdelen. Lantmäteriets definitioner: Specifikation för Grunddatalager (GDL)
Kodningen av ekonomibyggnad och komplementbyggnad är inte konsekvent genomförd i Fastighetsregistrets byggnadsdel. Ekonomibyggnader kan förekomma under kategorin komplementbyggnad. Byggnadstypen ekonomibyggnad ger därför inte en korrekt bild av ekonomibyggnadsbeståndet.
Beräkning av byggnadernas markyta har gjorts genom att kombinera byggnadsinformation från Fastighetsregistret med byggnadsytor i Fastighetskartan. I de fall byggnadsytor i Fastighetskartan saknar koppling mot Fastighetsregistret har byggnadstypen inte kunnat fastställas. Arealen har då förts till byggnadstypen typkod saknas.
tabellinnehåll
Antal byggnader
Källa: Fastighetsregistret, byggnadsdelen.
Markyta i 1000 m2
Källa: Fastighetsregistret, byggnadsdelen samt GSD Fastighetskartan.

Kontakt och information

Information

Officiell statistik
Ja
Senast uppdaterad
2017-12-15
Kontakt
Jerker Moström, SCB
+46 010-479 40 31
jerker.mostrom@scb.se

Karin Hedeklint, SCB
+46 010-479 45 14
mark.vatten.gis@scb.se

Enhet
Antal byggnader:
antal
Markyta i 1000 m2:
1000 kvadratmeter
Referenstid
Antal byggnader:
31 december respektive år
Markyta i 1000 m2:
31 december respektive år
Datatyp
Antal byggnader:
Stock
Markyta i 1000 m2:
Stock
Kalenderkorrigerad
Antal byggnader:
Nej
Markyta i 1000 m2:
Nej
Säsongsrensad
Antal byggnader:
Nej
Markyta i 1000 m2:
Nej
Skapad datum
2020-08-07
Statistikansvarig myndighet (SAM)
SCB
Matris
000001SD