Markanvändningen i Sverige efter kommun och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2015
Markera dina val och tryck på 'Fortsätt'. Tips och hjälp

För markerade variabler Markera minst ett värde måste minst ett värde väljas

region

markanvändningsklass

Totalt 11 Valda

Sök

vart 5:e år Markera minst ett värde

Totalt 2 Valda

Sök


Antal valda celler är:(maximalt tillåtna antal är 50 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner


Antal valda celler överstiger tillåtna 50 000

Dokumentation av statistiken Fotnoter

Fotnoter

region
En mindre del av vägarealen har inte kunnat fördelas på kommun. Totalsummorna för arealen mark med transportinfrastruktur på läns- respektive kommunnivå skiljer sig därför åt något.
region
Då delvis olika källor använts för beräkning av arealuppgifter på län respektive kommun kan totalsummorna i läns- respektive kommuntabellen skilja sig åt något.
markanvändningsklass
Markanvändningskategorierna öppen myr, naturligt gräsbevuxen mark samt berg i dagen och övrig mark har sammanförts till kategorin övrig mark och särredovisas således inte på kommunnivå.
markanvändningsklass
åkermark
Mark som används eller lämpligen kan användas för växtodling eller bete och som är lämplig att plöja.
betesmark
Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja. För att definieras som betemark krävs att marken är bevuxen med en tillräcklig mängd växande gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Slåtteräng, mark som på sommaren används till slåtter, inkluderas i denna kategori. Fr.o.m. 2015 inkluderas även betesmark med mycket träd eller buskar i denna kategori.
skogsmark, produktiv
Arealen skogsmark, produktiv utgörs av mark som, i enlighet med FAO:s definition, är lämplig för skogsproduktion och inte väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktionen är minst 1 m3sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år. Bygger på uppgifter från Riksskogstaxeringen på läns- och riksnivå. Gällande kommunnivå har totalarealen av produktiv och improduktiv skog enligt Riksskogstaxeringen distribuerats till kommunnivå med hjälp av Fastighetskartans skogsmask, och arealen produktiv skogsmark inom respektive kommun har därefter beräknats enligt kommunens areal produktiv skogsmark som andel av summan av arealen produktiv och improduktiv skog enligt Fastighetstaxeringsregistret (FTR). Arealen produktiv skogsmark enligt Fastighetstaxeringsregistret bygger på taxerad areal produktiv skogsmark.
skogsmark, improduktiv
Arealen skogsmark, improduktiv utgörs av mark som i enlighet med FAO:s definition utgörs av skogsmark men inte räknas som produktiv skogsmark. Bygger på uppgifter från Riksskogstaxeringen på läns- och riksnivå. Gällande kommunnivå har totalarealen av produktiv och improduktiv skog enligt Riksskogstaxeringen distribuerats till kommunnivå med hjälp av Fastighetskartans skogsmask, och arealen improduktiv skogsmark inom respektive kommun har därefter beräknats enligt kommunens areal improduktiv skogsmark som andel av summan av arealen produktiv och improduktiv skog enligt Fastighetstaxeringsregistret (FTR). Arealen improduktiv skogsmark enligt Fastighetstaxeringsregistret bygger på taxerad areal skogsimpediment.
vatten
Kategorin vatten inkluderar inte havsvatten.

Kontakt och information

Information

Officiell statistik
Ja
Senast uppdaterad
2019-02-20
Kontakt
Jerker Moström, SCB
+46 010-479 40 31
jerker.mostrom@scb.se

Stefan Svanström, SCB
+46 010-479 45 58
Stefan.Svanstrom@scb.se

Enhet
Markanvändningen, hektar:
hektar
Referenstid
Markanvändningen, hektar:
31 december respektive år. Avvikelser kan dock förekomma.
Datatyp
Markanvändningen, hektar:
Medel
Kalenderkorrigerad
Markanvändningen, hektar:
Nej
Säsongsrensad
Markanvändningen, hektar:
Nej
Skapad datum
2019-08-19
Statistikansvarig myndighet (SAM)
SCB
Matris
MI0803AB