Jordbruksmark och skogsmark efter region och markanvändningsklass. År 1951 - 2015
Markera dina val och tryck på 'Fortsätt'. Tips och hjälp

För markerade variabler Markera minst ett värde måste minst ett värde väljas

region

markanvändningsklass

Totalt 5 Valda

Sök

år Markera minst ett värde

Totalt 8 Valda

Sök


Antal valda celler är:(maximalt tillåtna antal är 50 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner


Antal valda celler överstiger tillåtna 50 000

Dokumentation av statistiken Fotnoter

Fotnoter

Tabellen innehåller uppgifter om jordbruksmark och skogsmark för riket, län och kommun efter den regionala indelningen 2015-01-01. Uppgifter enligt äldre regionala indelningar har räknats om för att i möjligaste mån underlätta jämförelser över tid. Fortfarande bör dock viss försiktighet tillämpas vid jämförelser mellan åren på grund av att definitioner kan ha förändrats över tid samt att olika källor och insamlingsmetoder har använts vid olika tidpunkter.
region
Då delvis olika källor använts för beräkning av arealuppgifter på län respektive kommun kan totalsummorna i läns- respektive kommuntabellen skilja sig åt något.
markanvändningsklass
Produktiv skog

Arealen skogsmark, produktiv utgörs för åren 2010 och 2015 av mark som, i enlighet med FAO:s definition, är lämplig för skogsproduktion och inte väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktionen är minst 1 m3sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år.
Arealen skogsmark, produktiv bygger för 2010 och 2015 på uppgifter från Riksskogstaxeringen på läns- och riksnivå. Gällande kommunnivå för 2010 och 2015 har totalarealen av produktiv och improduktiv skog enligt Riksskogstaxeringen distribuerats till kommunnivå med hjälp av Fastighetskartans skogsmask, och arealen produktiv skogsmark inom respektive kommun har därefter beräknats enligt kommunens areal produktiv skogsmark som andel av summan av arealen produktiv och improduktiv skog enligt fastighetstaxeringsregistret (FTR). Arealen produktiv skogsmark enligt fastighetstaxeringsregistret bygger på taxerad areal produktiv skogsmark.
Arealen skogsmark, produktiv före 2010 baseras på uppgifter om det traditionella ägoslaget produktiv skogsmark enligt Riksskogstaxeringen.
Källor på riks- och länsnivå för 2005 och tidigare är Riksskogstaxeringen 2005, 2000 (riket), 1999 (län), 1995; Lantbruksräkningen 1992; och Jordbruksräkningen 1981 och 1951. Källor på kommunnivå för 2005 och tidigare är Fastighetstaxeringsregistret 2005, 2001, 1996; Lantbruksräkningen 1992; och Jordbruksräkningen 1981.
markanvändningsklass
Improduktiv skog
Arealen skogsmark, improduktiv utgörs för åren 2010 och 2015 av mark som i enlighet med FAO:s definition utgörs av skogsmark men inte räknas som produktiv skogsmark.
Arealen skogsmark, produktiv bygger för 2010 och 2015 på uppgifter från Riksskogstaxeringen på läns- och riksnivå. Gällande kommunnivå för 2010 och 2015 har totalarealen av produktiv och improduktiv skog enligt Riksskogstaxeringen distribuerats till kommunnivå med hjälp av Fastighetskartans skogsmask, och arealen produktiv skogsmark inom respektive kommun har därefter beräknats enligt kommunens areal produktiv skogsmark som andel av summan av arealen produktiv och improduktiv skog enligt fastighetstaxeringsregistret (FTR). Arealen improduktiv skogsmark enligt fastighetstaxeringsregistret bygger på taxerad areal skogsimpediment.
Arealen skogsmark, improduktiv före 2010 baseras på uppgifter om det traditionella ägoslaget improduktiv skogsmark enligt Riksskogstaxeringen.
Källor på riks- och länsnivå för 2005 och 2000 är Riksskogstaxeringen 2005 och 1999. Källor på kommunnivå är Fastighetstaxeringsregistret 2005 och 2001.
markanvändningsklass
Åkermark
Mark som används eller lämpligen kan användas för växtodling eller bete och som är lämplig att plöja.
Källa för 2015 är Jordbruksverket, och för åren 2010, 2005, 1999, 1995 och 1990 Lantbruksregistret samt för 1981 och 1951 Jordbruksräkningen.
markanvändningsklass
Betesmark
Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja. För att definieras som betesmark krävs att marken är bevuxen med en tillräcklig mängd växande gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Slåtteräng, mark som på sommaren används till slåtter, inkluderas i denna kategori. Fr.o.m. 2015 inkluderas även betesmark med mycket träd eller buskar i denna kategori.
Uppgifter om betesmarken som redovisas i denna tabell avviker delvis från de uppgifter som publicerats tidigare i de tryckta utgåvorna av Markanvändningen i Sverige före 2010. Anledningen är att delvis andra källor använts för att underlätta jämförelser över tid och för att harmonisera markanvändningsstatistiken med den officiella lantbruksstatistikens uppgifter.
Källa för 2015 är Jordbruksverket, och för åren 2010, 2005, 1999, 1995 och 1990 Lantbruksregistret samt för 1981 och 1951 Jordbruksräkningen.

Kontakt och information

Information

Officiell statistik
Ja
Senast uppdaterad
2019-02-20
Kontakt
Jerker Moström, SCB
+46 010-479 40 31
jerker.mostrom@scb.se

Stefan Svanström, SCB
+46 010-479 45 58
Stefan.Svanstrom@scb.se

Enhet
Jordbruksmark och skogsmark, hektar:
hektar
Referenstid
Jordbruksmark och skogsmark, hektar:
31 december respektive år. Avvikelser kan dock förekomma.
Datatyp
Jordbruksmark och skogsmark, hektar:
Medel
Kalenderkorrigerad
Jordbruksmark och skogsmark, hektar:
Nej
Säsongsrensad
Jordbruksmark och skogsmark, hektar:
Nej
Skapad datum
2019-08-22
Statistikansvarig myndighet (SAM)
SCB
Matris
MI0803AI