Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark. År 2018 - 2019
Markera dina val och tryck på 'Fortsätt'. Tips och hjälp

För markerade variabler Markera minst ett värde måste minst ett värde väljas

tabellinnehåll Markera minst ett värde

Totalt 2 Valda

region Markera minst ett värde

Överlapp mellan former Markera minst ett värde

Totalt 2 Valda

Sök

Typ av skogsmark Markera minst ett värde

Totalt 2 Valda

Sök

Former Markera minst ett värde

Totalt 4 Valda

Sök

år Markera minst ett värde

Totalt 2 Valda

Sök


Antal valda celler är:(maximalt tillåtna antal är 150 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner


Antal valda celler överstiger tillåtna 150 000

Dokumentation av statistiken Fotnoter

Fotnoter

Värde saknas anges med "..".
region
Ovan gränsen för fjällnära skog
Gränsen för fjällnära skog enligt avgränsning av Skogsstyrelsen. Fjällnära skog förekommer i delar av Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län.
Nedan gränsen för fjällnära skog
Gränsen för fjällnära skog enligt avgränsning av Skogsstyrelsen.
Fjällnära regionen
En indelning av Sverige i fem naturgeografiska regioner, anpassade till länsgränserna. Indelningen gjordes i ’Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitiken’ (SUS) 2001.
1. Fjällnära region (region 1): Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Dalarnas län ovan den fjällnära gränsen.
Nordboreala regionen
En indelning av Sverige i fem naturgeografiska regioner, anpassade till länsgränserna. Indelningen gjordes i ’Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitiken’ (SUS) 2001.
2. Nordboreal region (region 2): Norrbottens och Västerbottens län nedan den fjällnära gränsen.
Sydboreala regionen
En indelning av Sverige i fem naturgeografiska regioner, anpassade till länsgränserna. Indelningen gjordes i ’Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitiken’ (SUS) 2001.
3. Sydboreal region (region 3): Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län nedan den fjällnära gränsen.
Boreonemorala regionen
En indelning av Sverige i fem naturgeografiska regioner, anpassade till länsgränserna. Indelningen gjordes i ’Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitiken’ (SUS) 2001.
4. Boreonemoral region (region 4): Örebro, Västmanlands, Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Gotlands, Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län.
Nemorala regionen
En indelning av Sverige i fem naturgeografiska regioner, anpassade till länsgränserna. Indelningen gjordes i ’Skogsvårdsorganisationens Utvärdering av Skogspolitiken’ (SUS) 2001.
5. Nemoral region (region 5): Hallands, Blekinge och Skåne län.
Norra Norrland
En indelning av Sverige i fyra regioner, anpassade efter länsgränserna. Varje region motsvarar den sammanlagda ytan av ett visst antal län.
Norra Norrland: Norrbottens och Västerbottens län.
Södra Norrland
En indelning av Sverige i fyra regioner, anpassade efter länsgränserna. Varje region motsvarar den sammanlagda ytan av ett visst antal län.
Södra Norrland: Jämtlands, Västernorrlands och Gävleborgs län.
Svealand
En indelning av Sverige i fyra regioner, anpassade efter länsgränserna. Varje region motsvarar den sammanlagda ytan av ett visst antal län.
Svealand: Dalarnas, Värmlands, Örebro, Västmanlands, Uppsala, Stockholms och Södermanlands län.
Götaland
En indelning av Sverige i fyra regioner, anpassade efter länsgränserna. Varje region motsvarar den sammanlagda ytan av ett visst antal län.
Götaland: Östergötlands, Gotlands, Västra Götalands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Hallands, Blekinge och Skåne län.
Överlapp mellan former
Med överlappande arealer
Inklusive ytor som överlappar andra former. Att de fyra olika formerna överlappar varandra innebär att flera former kan vara belägna på samma yta. I statistiken förekommer endast överlapp mellan formellt skyddad skogsmark och improduktiv skogsmark.
Utan överlappande arealer
Ytor som överlappar andra former har rensats bort. Att de fyra olika formerna överlappar varandra innebär att flera former kan vara belägna på samma yta. I statistiken förekommer endast överlapp mellan formellt skyddad skogsmark och improduktiv skogsmark. Formellt skydd redovisas i sin helhet. Improduktiv skogsmark utan överlapp har reducerats från arealer som även är formellt skyddade.
Typ av skogsmark
Produktiv skogsmark
Produktiv skogsmark är skogsmark som anses kunna producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år.
Skogsmark totalt
Skogsmark totalt är produktiv och improduktiv skogsmark. Skogsmark är mark inom ett sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter och en kronslutenhet av mer än tio procent eller förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder.
Former
Formellt skyddad skogsmark
Formellt skyddad skogsmark är ett samlingsbegrepp för olika instrument för skydd av skogsmark, vilka bestäms av lagar, förordningar, avtal och enskilda beslut. Inom det formella skyddet finns stora överlapp mellan olika delmängder/instrument. I statistiken har de räknats bort till en nettoareal för formellt skyddad skogsmark. Formen förekommer både på produktiv och improduktiv skogsmark.
Frivilliga avsättningar
Frivilliga avsättningar är områden med produktiv skogsmark för vilka markägaren frivilligt har fattat beslut om att inte utföra åtgärder som kan skada naturvärden, kulturmiljöer eller sociala värden. Värden saknas för regionerna ovan/nedan gränsen för fjällnära skog, samt SUS-regioner.
Hänsynsytor
Hänsynsytor är mindre områden produktiv skogsmark som frivilligt eller enligt skogsvårdslagen lämnats vid föryngringsavverkning. Värden saknas för regionerna ovan/nedan gränsen för fjällnära skog, SUS-regioner, samt län.
Hänsynsytor
Hänsynsytornas areal är preliminär skattning baserad på det senaste kända värdet, vilket är treårsmedelvärdet vid avverkningssäsong 2014/2015.
Improduktiv skogsmark
Improduktiv skogsmark är skogsmark som inte kan producera i genomsnitt mer än en kubikmeter virke per hektar och år. Det kan vara trädbevuxna myrar, bergimpediment eller fjällbjörkskog. Improduktiv skogsmark förekommer inte på produktiv skogsmark. Formen saknar därför alltid värden för den variabeln.
tabellinnehåll
Area i hektar
Värden är avrundade till jämna 100-tal.
Andel i procent
Andel i procent har beräknats med hjälp av icke avrundade värden i hektar. I beräkningen utgörs täljaren av arealen för valda variabler. Nämnaren utgörs av arel skogsmark enligt Riksskogstaxeringens officiella statistik för skogsmark i Sverige, avseende formerna Frivilliga avsättningar, Hänsynsytor och Improduktiv skogsmark. I beräkningen av andel Formellt skyddad skogsmark utgörs nämnaren av areal skogsmark enligt Nationella marktäckedata (NMD). Eftersom NMD även är källa till arealen i täljaren, d.v.s. areal formellt skydd, anses statistiken få en högre kvalitet om samma källa används för både täljare och nämnare i beräkningen.

Kontakt och information

Information

Officiell statistik
Ja
Senast uppdaterad
2020-06-25
Kontakt
Karin Hedeklint, SCB
+46 010-479 45 14
mark.vatten.gis@scb.se

Jerker Moström, SCB
+46 010-479 40 31
jerker.mostrom@scb.se

Enhet
Area i hektar:
procent
Andel i procent:
procent
Referenstid
Area i hektar:
31 december
Andel i procent:
31 december
Datatyp
Area i hektar:
Stock
Andel i procent:
Stock
Kalenderkorrigerad
Area i hektar:
Nej
Andel i procent:
Nej
Säsongsrensad
Area i hektar:
Nej
Andel i procent:
Nej
Skapad datum
2020-08-15
Statistikansvarig myndighet (SAM)
SCB
Matris
000003PH