Antal nationalparker och naturreservat per storleksklass. År 2018 - 2019
Markera dina val och tryck på 'Fortsätt'. Tips och hjälp

För markerade variabler Markera minst ett värde måste minst ett värde väljas

tabellinnehåll Markera minst ett värde

Totalt 2 Valda

storleksklass Markera minst ett värde

Totalt 7 Valda

Sök

år Markera minst ett värde

Totalt 2 Valda

Sök


Antal valda celler är:(maximalt tillåtna antal är 150 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner


Antal valda celler överstiger tillåtna 150 000

Dokumentation av statistiken Fotnoter

Fotnoter

Nationalpark
Beslut om att inrätta nationalpark fattas av riksdag och regering. Naturvårdsverket ansvarar för beslutsunderlag och planering av nationalparkerna, genom bland annat Nationalparksplan för Sverige. Ett större sammanhängande område av viss landskapstyp kan med stöd av 7 kap. 2 § miljöbalken inrättas som nationalpark. Området bör befinna sig i “naturligt tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick”. En förutsättning är att staten äger marken.
Naturreservat
Naturreservat bildas av länsstyrelserna och kommunerna med stöd av 7 kap. 4-6 § miljöbalken. I Sverige och i många andra länder är bildande av naturreservat ett av de vanligaste sätten att skydda värdefull natur på ett långsiktigt sätt. Naturreservat kan bildas enligt 7 kap. 4 § miljöbalken.
Naturvårdsområde Skyddsformen naturvårdsområde infördes i naturvårdslagen 1974 och upphörde i och med införandet av miljöbalken 1999. Områdena förekommer främst i marina miljöer och skogsområden avsedda för friluftsliv. De områden som inrättats ska vid tillämpningen av miljöbalken anses som naturreservat. Lagstiftningen gav dock denna skyddsform en stor begränsning, då föreskrifterna inte får vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom området. Därför finns det skäl att särskilja naturvårdsområdena i statistikredovisningen även fortsättningsvis, bland annat då vi redovisar skydd av skog.
Produktiv skog Arealen skogsmark, produktiv utgörs för åren 2010 och 2015 av mark som, i enlighet med FAO:s definition, är lämplig för skogsproduktion och inte väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktionen är minst 1 m3sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år.
Arealen skogsmark, produktiv bygger för 2010 och 2015 på uppgifter från Riksskogstaxeringen på läns- och riksnivå. Gällande kommunnivå för 2010 och 2015 har totalarealen av produktiv och improduktiv skog enligt Riksskogstaxeringen distribuerats till kommunnivå med hjälp av Fastighetskartans skogsmask, och arealen produktiv skogsmark inom respektive kommun har därefter beräknats enligt kommunens areal produktiv skogsmark som andel av summan av arealen produktiv och improduktiv skog enligt fastighetstaxeringsregistret (FTR). Arealen produktiv skogsmark enligt fastighetstaxeringsregistret bygger på taxerad areal produktiv skogsmark.
Arealen skogsmark, produktiv före 2010 baseras på uppgifter om det traditionella ägoslaget produktiv skogsmark enligt Riksskogstaxeringen.
Källor på riks- och länsnivå för 2005 och tidigare är Riksskogstaxeringen 2005, 2000 (riket), 1999 (län), 1995; Lantbruksräkningen 1992; och Jordbruksräkningen 1981 och 1951. Källor på kommunnivå för 2005 och tidigare är Fastighetstaxeringsregistret 2005, 2001, 1996; Lantbruksräkningen 1992; och Jordbruksräkningen 1981.

Kontakt och information

Information

Officiell statistik
Ja
Senast uppdaterad
2020-05-27
Kontakt
Karin Hedeklint, SCB
+46 010-479 45 14
mark.vatten.gis@scb.se

Jerker Moström, SCB
+46 010-479 40 31
jerker.mostrom@scb.se

Enhet
Alla naturtyper:
antal skyddsområden
Skyddad produktiv skog:
antal skyddsområden
Referenstid
Alla naturtyper:
31 december
Skyddad produktiv skog:
31 december
Datatyp
Alla naturtyper:
Stock
Skyddad produktiv skog:
Stock
Kalenderkorrigerad
Alla naturtyper:
Nej
Skyddad produktiv skog:
Nej
Säsongsrensad
Alla naturtyper:
Nej
Skyddad produktiv skog:
Nej
Skapad datum
2020-08-05
Statistikansvarig myndighet (SAM)
SCB
Matris
000003MA