Till toppen
The 3 steps are Choose table, Choose variable and Show result. You are currently at Välj variabel

Antal nationalparker och naturreservat per storleksklass. År 2018 - 2022

Logotyp för officiell statistik

Välj variabler

Dokumentation av statistiken
Statistikservice, SCB
+46 010-479 50 00
Karin Hedeklint, SCB
+46 010-479 45 14
Linus Rispling, SCB
+46 010-479 45 69
Ja
2023-05-24
Alla naturtyper:
antal skyddsområden
Skyddad produktiv skog:
antal skyddsområden
Alla naturtyper:
31 december
Skyddad produktiv skog:
31 december
Alla naturtyper:
Stock
Skyddad produktiv skog:
Stock
Alla naturtyper:
Nej
Skyddad produktiv skog:
Nej
Alla naturtyper:
Nej
Skyddad produktiv skog:
Nej
SCB
000003MA
Nu har du hamnat på en sida där du ska välja variabler och värden för dessa.
Obligatoriskt

Valda 1 Totalt 2

Obligatoriskt
Sökfält för att markera värden i listan0–9 hektar , 10–49 hektar , 50–99 hektar ,

Valda 0 Totalt 7

Obligatoriskt

Valda 1 Totalt 5

Antal valda celler är:
(maximalt tillåtna antal är 150 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner

Antal valda celler överstiger tillåtna 150 000

Viktiga fotnoter

Nationalpark
Beslut om att inrätta nationalpark fattas av riksdag och regering. Naturvårdsverket ansvarar för beslutsunderlag och planering av nationalparkerna, genom bland annat Nationalparksplan för Sverige. Ett större sammanhängande område av viss landskapstyp kan med stöd av 7 kap. 2 § miljöbalken inrättas som nationalpark. Området bör befinna sig i “naturligt tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick”. En förutsättning är att staten äger marken. Naturreservat
Naturreservat bildas av länsstyrelserna och kommunerna med stöd av 7 kap. 4-6 § miljöbalken. I Sverige och i många andra länder är bildande av naturreservat ett av de vanligaste sätten att skydda värdefull natur på ett långsiktigt sätt. Naturreservat kan bildas enligt 7 kap. 4 § miljöbalken. Naturvårdsområde Skyddsformen naturvårdsområde infördes i naturvårdslagen 1974 och upphörde i och med införandet av miljöbalken 1999. Områdena förekommer främst i marina miljöer och skogsområden avsedda för friluftsliv. De områden som inrättats ska vid tillämpningen av miljöbalken anses som naturreservat. Lagstiftningen gav dock denna skyddsform en stor begränsning, då föreskrifterna inte får vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom området. Därför finns det skäl att särskilja naturvårdsområdena i statistikredovisningen även fortsättningsvis, bland annat då vi redovisar skydd av skog. Produktiv skog Arealen skogsmark, produktiv utgörs för åren 2010 och 2015 av mark som, i enlighet med FAO:s definition, är lämplig för skogsproduktion och inte väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktionen är minst 1 m3sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år.
Arealen skogsmark, produktiv bygger för 2010 och 2015 på uppgifter från Riksskogstaxeringen på läns- och riksnivå. Gällande kommunnivå för 2010 och 2015 har totalarealen av produktiv och improduktiv skog enligt Riksskogstaxeringen distribuerats till kommunnivå med hjälp av Fastighetskartans skogsmask, och arealen produktiv skogsmark inom respektive kommun har därefter beräknats enligt kommunens areal produktiv skogsmark som andel av summan av arealen produktiv och improduktiv skog enligt fastighetstaxeringsregistret (FTR). Arealen produktiv skogsmark enligt fastighetstaxeringsregistret bygger på taxerad areal produktiv skogsmark.
Arealen skogsmark, produktiv före 2010 baseras på uppgifter om det traditionella ägoslaget produktiv skogsmark enligt Riksskogstaxeringen.
Källor på riks- och länsnivå för 2005 och tidigare är Riksskogstaxeringen 2005, 2000 (riket), 1999 (län), 1995; Lantbruksräkningen 1992; och Jordbruksräkningen 1981 och 1951. Källor på kommunnivå för 2005 och tidigare är Fastighetstaxeringsregistret 2005, 2001, 1996; Lantbruksräkningen 1992; och Jordbruksräkningen 1981.

år

2020

NMD 1.1 har använts i produktionen av statistik från och med referensår 2020. Det leder till förändringar jämfört med föregående års statistik. Förändringarna innebär en kvalitetshöjning av den statistik som beskriver naturtyper inom skyddad natur, framförallt avseende naturtyperna skogsmark och våtmark.