Värderingsenheter (typkod 220 - 230), genomsnittliga areor och byggnadsvärden efter region, typkod och värdeårsklass. År 2003, 2006, 2009, 2012, 2015
Markera dina val och tryck på 'Fortsätt'. Tips och hjälp

För markerade variabler Markera minst ett värde måste minst ett värde väljas

tabellinnehåll Markera minst ett värde

Totalt 7 Valda

region

typ av fastighet Markera minst ett värde

Totalt 11 Valda

Sök

värdeårsklass

Totalt 15 Valda

Sök

år, oregelb Markera minst ett värde

Totalt 6 Valda

Sök


Antal valda celler är:(maximalt tillåtna antal är 50 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner


Antal valda celler överstiger tillåtna 50 000

Dokumentation av statistiken Fotnoter

Fotnoter

I och med 2015 års allmänna fastighetstaxering har Skatteverket tagit bort ett antal typkoder. Dessa är 200 (Ej fastställd typ av småhusenhet), 211 (Småhusenhet, tomtmark till fritidsbostad), 212 (Småhusenhet, tomtmark för okänt ändamål), 221 (Småhusenhet, fritidsbostad) och 222 (Småhusenhet, tre eller fler bostadsbyggnader). De flesta taxeringsenheter med typkod 211 och 212 har fr.o.m. 2015 fått typkod 210 (Småhusenhet, tomtmark), de flesta taxeringsenheter med typkod 221 har blivit typkod 220 (Småhusenhet, bebyggd) och flertalet med typkod 222 har fått den nya typkoden 230 (Småhusenhet, grupphusområde enligt 12 kap. 3 § FTL). Nya typkoder som införts fr.o.m. 2015 är 225 (Småhusenhet, småhus på ofri grund) och 230 (Småhusenhet, grupphusområde enligt 12 kap. 3 § FTL). De flesta taxeringsenheter med den nya typkoden 225 kommer från typkod 221 (Småhusenhet, fritidsbostad) och flertalet med typkod 230 kommer från typkod 222 (Småhusenhet, tre eller fler bostadsbyggnader). Dessutom har definitionen på ett antal typkoder ändrats enligt följande. Typkod 210 har bytt från ”Småhusenhet, tomtmark till helårsbostad” till ”Småhusenhet, tomtmark”, typkod 220 från ”Småhusenhet, helårsbostad” till ”Småhusenhet, bebyggd” och typkod 223 från ”Småhusenhet, med lokaler” till ”Småhusenhet, bostadsbyggnad med lokaler”.
värdeårsklass
Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.
värdeårsklass
Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.
värdeårsklass
Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.
värdeårsklass
Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.
värdeårsklass
Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.
värdeårsklass
Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.
värdeårsklass
Värdeår. Normalt är värdeår byggnadens nybyggnadsår. Har en byggnad varit föremål för om- eller tillbyggnad, som ökar byggnadens återstående livslängd, ska värdeåret jämkas.
tabellinnehåll
Värderingsenheter totalt
Värderingsenhet är den egendom inom en taxeringsenhet som skall värderas för sig. Varje tomt utgör som regel en värderingsenhet. Varje byggnad med ett värde om minst 50 000 kronor utgör en värderingsenhet. För hyreshusenheter gäller att bostadsdelen och lokaldelen i ett hyreshus bildar separata värderingsenheter. Vart och ett av ägoslagen åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment utgör också en värderingsenhet. Varje modern ekonomibyggnad skall också utgöra en värderingsenhet.
Värderingsenheter med bostadsyta
Värderingsenhet är den egendom inom en taxeringsenhet som skall värderas för sig. Varje tomt utgör som regel en värderingsenhet. Varje byggnad med ett värde om minst 50 000 kronor utgör en värderingsenhet. För hyreshusenheter gäller att bostadsdelen och lokaldelen i ett hyreshus bildar separata värderingsenheter. Vart och ett av ägoslagen åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment utgör också en värderingsenhet. Varje modern ekonomibyggnad skall också utgöra en värderingsenhet.
Värderingsenheter med biutrymmesyta
Värderingsenhet är den egendom inom en taxeringsenhet som skall värderas för sig. Varje tomt utgör som regel en värderingsenhet. Varje byggnad med ett värde om minst 50 000 kronor utgör en värderingsenhet. För hyreshusenheter gäller att bostadsdelen och lokaldelen i ett hyreshus bildar separata värderingsenheter. Vart och ett av ägoslagen åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpediment utgör också en värderingsenhet. Varje modern ekonomibyggnad skall också utgöra en värderingsenhet.
Genomsnittligt byggnadsväde, tkr
Basvärde respektive taxeringsvärde. Fr.o.m. taxeringsåret 1996 t.o.m. 2002 omfattas alla skattepliktiga taxeringsenheter utom industrier av det s. k. omräkningsförfarandet. Vid allmän och särskild fastighetstaxering åsätts därför numera basvärde (tidigare benämnt taxeringsvärde) för de enheter som omfattas av omräkningsförfarandet. Vid omräkning multipliceras basvärdena för varje värderingsenhet med ett av RSV fastställt omräkningstal. Respektive enhets hela värde efter omräkningen benämns taxeringsvärde. Fr.o.m. Allmänna fastighetstaxeringen för småhus 2003 slopas omräkningsförfarandet successivt. Först för småhus 2003, därefter för hyreshus 2004 och för lantbruk 2005.
Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm
Basvärde respektive taxeringsvärde. Fr.o.m. taxeringsåret 1996 t.o.m. 2002 omfattas alla skattepliktiga taxeringsenheter utom industrier av det s. k. omräkningsförfarandet. Vid allmän och särskild fastighetstaxering åsätts därför numera basvärde (tidigare benämnt taxeringsvärde) för de enheter som omfattas av omräkningsförfarandet. Vid omräkning multipliceras basvärdena för varje värderingsenhet med ett av RSV fastställt omräkningstal. Respektive enhets hela värde efter omräkningen benämns taxeringsvärde. Fr.o.m. Allmänna fastighetstaxeringen för småhus 2003 slopas omräkningsförfarandet successivt. Först för småhus 2003, därefter för hyreshus 2004 och för lantbruk 2005.
tabellinnehåll: Värderingsenheter totalt , år, oregelb: 2003
Allmän eller förenklad fastighetstaxering (AFT resp. FFT). Från och med år 1988 sker allmän fastighetstaxering vart annat år genom ett system med ett intervall om sex år för varje fastighetstyp. Från och med 2003 införs ett system med förenklad fastighetstaxering för småhus, hyreshus och lantbruk vart sjätte år mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. År 2000 ägde allmän fastighetstaxering rum för Hyreshusenheter, Industrienheter inklusive täktenheter och elproduktionsenheter samt Specialenheter. År 2003 ägde allmän fastighetstaxering rum för småhusenheter. År 2004 ägde förenklad fastighetstaxering rum för hyreshus. Särskild fastighetstaxering görs varje år på de fastigheter som inte taxeras genom allmän fastighetstaxering. Vid särskild fastighetstaxering fastställs föregående års taxering såvida inte ny taxering skall ske.

Kontakt och information

Information

Officiell statistik
Ja
Senast uppdaterad
2019-02-22
Kontakt
Magnus Walestad, SCB
+46 010-479 44 18
magnus.walestad@scb.se

Martin Verhage, SCB
+46 010-479 47 78
martin.verhage@scb.se

Enhet
Värderingsenheter totalt:
antal
Värderingsenheter med bostadsyta:
antal
Värderingsenheter med biutrymmesyta:
antal
Genomsnittligt byggnadsväde, tkr:
tkr
Genomsnittlig bostadsyta, kvm:
kvm
Genomsnittlig biutrymmesyta, kvm:
kvm
Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm:
kr/kvm
Referenstid
Värderingsenheter totalt:
2003
Värderingsenheter med bostadsyta:
2003
Värderingsenheter med biutrymmesyta:
2003
Genomsnittligt byggnadsväde, tkr:
2003
Genomsnittlig bostadsyta, kvm:
2003
Genomsnittlig biutrymmesyta, kvm:
2003
Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm:
2003
Datatyp
Värderingsenheter totalt:
Stock
Värderingsenheter med bostadsyta:
Stock
Värderingsenheter med biutrymmesyta:
Stock
Genomsnittligt byggnadsväde, tkr:
Stock
Genomsnittlig bostadsyta, kvm:
Stock
Genomsnittlig biutrymmesyta, kvm:
Stock
Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm:
Stock
Kalenderkorrigerad
Värderingsenheter totalt:
Nej
Värderingsenheter med bostadsyta:
Nej
Värderingsenheter med biutrymmesyta:
Nej
Genomsnittligt byggnadsväde, tkr:
Nej
Genomsnittlig bostadsyta, kvm:
Nej
Genomsnittlig biutrymmesyta, kvm:
Nej
Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm:
Nej
Säsongsrensad
Värderingsenheter totalt:
Nej
Värderingsenheter med bostadsyta:
Nej
Värderingsenheter med biutrymmesyta:
Nej
Genomsnittligt byggnadsväde, tkr:
Nej
Genomsnittlig bostadsyta, kvm:
Nej
Genomsnittlig biutrymmesyta, kvm:
Nej
Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm:
Nej
Bastid
Värderingsenheter totalt:
2003
Värderingsenheter med bostadsyta:
2003
Värderingsenheter med biutrymmesyta:
2003
Genomsnittligt byggnadsväde, tkr:
2003
Genomsnittlig bostadsyta, kvm:
2003
Genomsnittlig biutrymmesyta, kvm:
2003
Genomsnittligt byggnadsvärde per kvadratmeter, kr/kvm:
2003
Skapad datum
2019-09-22
Statistikansvarig myndighet (SAM)
SCB
Matris
BO0601Y4