Till toppen
The 3 steps are Choose table, Choose variable and Show result. You are currently at Välj variabel

Formellt skyddad natur per skyddstyp. År 2018 - 2022

Logotyp för officiell statistik

Välj variabler

Dokumentation av statistiken
Karin Hedeklint, SCB
+46 010-479 45 14
Linus Rispling, SCB
+46 010-479 45 69
Ja
2023-05-24
Antal:
antal
Totalareal i hektar:
hektar
Totalareal, andel i procent:
procent
Landareal i hektar:
hektar
Landareal, andel i procent:
procent
Inlandsvatten i hektar:
hektar
Inlandsvatten, andel i procent:
procent
Havsvatten i hektar:
hektar
Havsvatten, andel i procent:
procent
Antal:
31 december
Totalareal i hektar:
31 december
Totalareal, andel i procent:
31 december
Landareal i hektar:
31 december
Landareal, andel i procent:
31 december
Inlandsvatten i hektar:
31 december
Inlandsvatten, andel i procent:
31 december
Havsvatten i hektar:
31 december
Havsvatten, andel i procent:
31 december
Antal:
Stock
Totalareal i hektar:
Stock
Totalareal, andel i procent:
Stock
Landareal i hektar:
Stock
Landareal, andel i procent:
Stock
Inlandsvatten i hektar:
Stock
Inlandsvatten, andel i procent:
Stock
Havsvatten i hektar:
Stock
Havsvatten, andel i procent:
Stock
Antal:
Nej
Totalareal i hektar:
Nej
Totalareal, andel i procent:
Nej
Landareal i hektar:
Nej
Landareal, andel i procent:
Nej
Inlandsvatten i hektar:
Nej
Inlandsvatten, andel i procent:
Nej
Havsvatten i hektar:
Nej
Havsvatten, andel i procent:
Nej
Antal:
Nej
Totalareal i hektar:
Nej
Totalareal, andel i procent:
Nej
Landareal i hektar:
Nej
Landareal, andel i procent:
Nej
Inlandsvatten i hektar:
Nej
Inlandsvatten, andel i procent:
Nej
Havsvatten i hektar:
Nej
Havsvatten, andel i procent:
Nej
SCB
000001IH
Nu har du hamnat på en sida där du ska välja variabler och värden för dessa.
Obligatoriskt

Valda 1 Totalt 9

Valda 0 Totalt 1

Valfri variabel
Obligatoriskt
Sökfält för att markera värden i listannationalpark , naturreservat , naturvårdsområde ,

Valda 0 Totalt 10

Obligatoriskt

Valda 1 Totalt 5

Antal valda celler är:
(maximalt tillåtna antal är 150 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner

Antal valda celler överstiger tillåtna 150 000

Viktiga fotnoter

Natura 2000 omfattar värdefulla naturområden med arter och/eller naturtyper som i ett europeiskt perspektiv betraktas som särskilt skyddsvärda. Skyddet består av två olika typer av områden:

- SPA (Special Protection Areas) är särskilda skyddsområden för vissa fågelarter och styrs av fågeldirektivet.

- SCI (Sites of Community Interest) är områden av gemenskapsintresse för andra artgrupper av växter och djur samt för naturtyper. Styrs av art- och habitatdirektivet.

Sverige och övriga EU-länder ska se till att nödvändiga bevarandeåtgärder vidtas i områdena enligt gällande direktiv. Bestämmelserna i direktiven är införda i bl.a. miljöbalken och gäller båda typerna av Natura 2000-områden. Alla områden är av riksintresse enligt 4 kap. miljöbalken. Tillstånd krävs enligt 7 kap. 28a § miljöbalken för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett sådant område. De flesta Natura 2000-områden är även skyddade som nationalpark eller naturreservat. Sedan 2011 är de flesta områden dessutom utpekade som särskilda bevarandeområden (SAC), med fastställda bevarandeplaner.

Många områden är föreslagna både som SPA och SCI och överlappar därför varandra. I statistiken över arealer inom både SPA och SCI är överlappen borträknade.

Mer information om Natura 2000 finns i handboken Natura 2000 i Sverige
(Naturvårdsverket 2003) och på webbplatsen www.naturvardsverket.se/natura2000
Naturreservat bildas av länsstyrelserna och kommunerna med stöd av 7 kap. 4-6 § miljöbalken. I Sverige och i många andra länder är bildande av naturreservat ett av de vanligaste sätten att skydda värdefull natur på ett långsiktigt sätt. Naturreservat kan bildas enligt 7 kap. 4 § miljöbalken. Genom en ändring av naturresurslagen (NRL) år 1995 skapades en möjlighet att inrätta nationalstadsparker. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar uppföras och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Dessa regler innebär att det kan vara möjligt att uppföra ett begränsat antal nya byggnader inom befintliga bostadsområden och områden med byggnader för högre utbildning, vetenskaplig forskning, museiverksamhet, idrott och rekreation. Det är också möjligt att bygga om och anpassa byggnader efter sådana verksamheters behov. Åtgärderna ska dock utföras så att karaktären av byggnader i park bevaras. Begreppet Nationalstadspark regleras numera i 4 kap 7 § miljöbalken.
Den 1 januari 1995 inrättades den första och hittills enda nationalstadsparken, kallad Kungliga nationalstadsparken. Den omfattar området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården i framförallt kommunerna Stockholm, Solna och Lidingö.
Med stöd av 7 kap. 11 § miljöbalken kan speciella och/eller värdefulla biotoper skyddas. Skyddet omfattar mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som av annan orsak är särskilt skyddsvärda. Inom områdena får inte verksamhet bedrivas som kan skada naturmiljön. I allmänhet används denna skyddsform för att bevara nyckelbiotoper. Biotopskyddsområden i skogsmark (SBO) hanteras av Skogsstyrelsen och skyddas av paragraf 6 i områdesskyddsförordningen. Även enskilda kommuner kan bilda biotopskyddsområden enligt paragraf 7 i områdesskyddsförordningen. Biotopskyddsområden i jordbruksmark (ÖBO) hanteras av länsstyrelserna och kommunerna och skyddas av paragraferna 5 och 7 i områdesskyddsförordningen. Andelar och arealer kan inte summeras, eftersom överlapp mellan skyddstyper kan förekomma. Beslut om att inrätta nationalpark fattas av riksdag och regering. Naturvårdsverket ansvarar för beslutsunderlag och planering av nationalparkerna, genom bland annat Nationalparksplan för Sverige. Ett större sammanhängande område av viss landskapstyp kan med stöd av 7 kap. 2 § miljöbalken inrättas som nationalpark. Området bör befinna sig i “naturligt tillstånd eller i väsentligt oförändrat skick”. En förutsättning är att staten äger marken. Skyddsformen naturvårdsområde infördes i naturvårdslagen 1974 och upphörde i och med införandet av miljöbalken 1999. Områdena förekommer främst i marina miljöer och skogsområden avsedda för friluftsliv. De områden som inrättats ska vid tillämpningen av miljöbalken anses som naturreservat. Lagstiftningen gav dock denna skyddsform en stor begränsning, då föreskrifterna inte får vara så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom området. Därför finns det skäl att särskilja naturvårdsområdena i statistikredovisningen även fortsättningsvis, bland annat då vi redovisar skydd av skog. Andel i procent avser skyddad areal jämfört med Sveriges hela areal. Från och med år 2023 beräknas Sveriges hela areal med hjälp av Lantmäteriets data över kommun- och länsgränser (geodata Topografi 10). Tidigare årgångar i statistiken har beräknats med hjälp av SCB:s officiella statistik över land- och vattenarealer. www.scb.se/mi0802. Arealer i Sveriges ekonomiska zon (EZ) ingår skyddsformerna Natura 2000 och totalt. Areal för Sveriges hela ekonomiska zon har använts i beräkning av andel Natura 2000-områden och total (överlapp borträknat). Andel för övriga skyddsformer beräknas utifrån areal för svenskt territorium, enligt SCB:s officiella statistik över land- och vattenarealer. Statistiken avser områden som var gällande (d.v.s. hade vunnit laga kraft) den 31 december refererensåret. Inom skyddsformerna naturreservat, Natura 2000 och naturvårdsavtal ingår arealer utan restriktioner, till exempel utan föreskrifter mot skogsbruk. Inomstatlig överenskommelse
Överenskommelse sedan 2010 mellan Naturvårdsverket och Fortifikationsverket, avseende områden som utpekades 2003–2004 inom ramen för regeringsuppdraget om inventering av skyddsvärda statliga skogar. Områdena undantas från skogsbruk och avverkning. Samrådsrutiner gäller för sådan avverkning som behövs för områdenas användning som övningsområden. Områdena saknar formellt skydd enligt miljöbalkens regler, men har genom överenskommelsen och regeringsbeslut ändå ett formellt skydd. De erbjuds för bildande av naturreservat i det fall övningsverksamheten upphör.
Antal områden avseende inomstatliga överenskommelser med Fortifikationsverket.
Uppgiften är hämtad från Överenskommelse om skydd av särskilt värdefulla naturskogsområden, 5. Naturskogar Nv Dnr 310-167-10 No.
Naturvårdsavtal
Statistiken inkluderar Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens naturvårdsavtal, vitryggsavtal, samt ekoparker.
Naturvårdsavtal är ett nyttjanderättsavtal som tecknas mellan markägare och staten, genom Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket eller länsstyrelserna. Även kommuner kan teckna naturvårdsavtal med markägare. Grunden för avtalstypen regleras enligt 7 kap. 3 § andra stycket jordabalken (1970:994) samt i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (avtalslagen). Syftet med naturvårdsavtal är att utveckla och bevara höga naturvärden. Skyddet är tidsbegränsat och svagare än områdesskydd enligt miljöbalken.
2021: Arealer för naturvårdsavtal av typen ekoparker är under utredning. På grund av metodförändring har värden för arealer reviderats för åren 2020 och 2021.

tabellinnehåll

Antal

Överlappande objekt kan förekomma i statistik över antal skyddade områden.

Antal

Antal områden/objekt avser antalet unika objekt i beslut. Antalet för 'Natura 2000' och 'tidsbestämt skydd: naturvårdsavtal' avsåg till och med 2020 års statistik antalet enskilda områden i datafiler (antalet polygoner), vilket var fler objekt än i beslutande dokument.

år

2020

Förändringar i arealer jämfört med tidigare år beror till en viss del på metodändring vid SCB:s beräkning. Det berör framförallt statistiken över nationalparker.